ännu en morgon i staden
där vi fartblinda aldrig står still
Jag vaknar i ruiner av en natt Jag inte minns
och en spegel stirrar på min bild

som de ndödsdömde skulle be om nåd
ber Jag om lite glädje till låns
därute väntar livet men jag vill inte dit
så kyss mig, kyss mig en gång till

den fege dör tusentals gånger
den modige dör bara en
men spegeln skiter i vem av dom
Jag är idag... så ge mig maskerad

att solen kunde bränna så har
det visste inte jag om vår värld
men Jag kan mostå allt utom frestelsens hån
det tar jag emot som ett fån

det är en spökstad jag byggt runtomkring mig
och jag är skyldig till tusentals mord
men ansiktet i spegeln har aldrig varit min vän
så här kommer jag, här kommer jag igen

du tar min kropp och bär mig genom natten
du bär mig längs min livslögnsboulevard
du mördar tiden åt mig, du är
min pistol... du är RELIGION

ännu en morgon i staden
där vi fartblinda aldrig står still
dom visa säger att kärleken är det vackraste som finns
så smek mig, smek mig så Jag minns